Häromdagen kunde man läsa i DN Kultur att Kulturrådet beslutat att det finansiella stödet till slagverksensemblen Kroumata kommer att upphöra i augusti i år. Beslutet känns naturligtvis ledsamt för ensemblen och de som uppskattar deras verksamhet. Ur ett mer långsiktigt samhällsperspektiv anser jag det däremot välkommet att kulturverksamheter tvingas finna ekonomiska lösningar som inte bygger på bidrag från staten.
Kultur har måhända en roll att fylla i samhället, men vi måste ställa oss frågan om denna samhällsnytta verkligen kräver att resurser tas från nödvändiga samhällsfunktioner och att arbetande skattebetalande människor ska betala för vad ett fåtal godtyckligt bedömer vara ”riktig” kultur. När en verksamhet som inte självklart ligger i samhällets kärnuppdrag ska tilldelas pengar uppstår en vansklig situation. Det kräver då en bedömning, som lätt blir godtycklig. Syftar den till att ”främja mångfald, jämställdhet och kvalitet”, som Kulturrådets bidrag ska göra (deras egen formulering)?. På sikt bör branschen vänja sig vid annan försörjning än villkorslösa bidrag från människor runtom i Sverige som helt saknar intresse. Bidrag till evenemang som gagnar värden beslutade uppifrån. Att de som utnyttjar och vill ha verksamheten också får vara beredda att vara med och finansiera är ett bättre synsätt. Så kanske svenska folket kan slippa arbeta för att någon ska kunna kissa på scen.
Länk till DNs artikel:
”Kulturrådet säger nej till Kroumata” DN Kultur 2008-03-12
Robert
